En designer och en designklassiker med försprång

Som så många andra konstnärer tycks Ettore Sottsass Jr’s popularitet öka efter hans bortgång. Inte för att han inte var känd under sin sextio år långa karriär, utan kanske för att det i efterhand blir allt klarare vilken betydelsefull guru han var för postmodernismen. Han låg långt före sin tid. Som Radice skriver i Sottsass: A Critical Biography ”Ettores möbler har aldrig sålt vid tiden de designades”.

Vid 12 års ålder flyttade Ettore och familjen från Österrike till Italien där Ettore gick i sin fars fotspår och utbildade sig till arkitekt. Under studietiden fann han en mentor i den rastlösa bohemen och konstnären Luigi Spazzapan som ifrågasatte modern konst, politik och förtryck. Man får anta att Spazzapan påverkade den unge Sottsass att bli radikal i sin syn på design.

Så kom andra världskriget och Ettore hamnade i fångläger. Åter i Italien arbetade han ett tag tillsammans med sin far i den fattiga efterkrigstiden innan tog han sig till Milano. Här fanns ett starkt kulturellt driv och Ettore tog olika typer av uppdrag, vare sig det gällde att jobba i metall, glas, keramik eller med set design. Han fortsatte livet igenom att utforska olika konstformer och material och gjorde många resor, framför allt till Indien.

... möblerna var designade, på ett sätt, för en existens som är medveten om en existentiell katastrof. De var inte designade för en borgerlig familj där alla bara är glada, nöjda och så vidare.

Efter en resa till USA får han möjlighet att börja jobba för italienska Poltronova och uppdrag för fler möbelproducenter följer. Han blir Poltronovas art director 1957. Höjdpunkten i deras samarbete skulle bli utställningen Mobili Grigi som visades på Eurodomus 3, i Milano 1970. Det är här Ultrafragola visas upp för världen för första gången.

Ettore hade tidigt börjat ifrågasätta funktionalismen, som var den rådande trenden, och ansåg att design också skulle vara sensuell och spännande. Han såg design som ett verktyg för social kritik och hade liksom sina amerikanska beatnikvänner en ifrågasättande och okonventionell syn på tillvaron.

Hans verk var ofta färgstarka och vitala och sågs därför allt efterhand också som popkonst. Ultrafragolas vågiga form, som påminner om en kvinnas långa lockar, är en tydlig flirt med popkonsten. Möblerna i serien Mobili Grigi är inte helt olik hans kommande design för Memphisgruppen. Ultrafragola har Memphisestetiken och dess lekfullhet, fungerar som en enastående solitär, och lockar till flera användningsområden - eller inga alls. Det skulle dröja ett årtionde innan han var medgrundare till Memphisgruppen.

Mobili Grigi - Grå Möbler - bestod av ett antal möbler tänkta för sovrum och vardagsrum. Bland annat ingick en säng, en garderob, en golvlampa och ett bord med stolar i serien. Men det var spegeln Ultafragola som skulle bli den enda i serien som fick ingå i Poltronovas katalog. De övriga möblerna förblev prototyper eller tillverkades i några få exemplar.

Ettore fick med serien möjlighet att för förstagången tillverka med fiberglasteknik, som tidigare inte använts inom produktdesign. Möblerna hade en högglansig finish i en mörkt grå trist nyans och flera av objekten försågs med lampor med neonbelysning som gjorde att de väcktes till liv när de tändes. Ultrafragolas ram är samtidigt en lampa och har en rosa belysning med LED eller med alternativet neonljus liksom prototypen. Den är opalvit när den är släckt och ljust rosa när den är tänd och mäter hela 195 x 100 centimeter. Produktionen har pågått sedan 1970 utan stopp.

För att kunna använda fiberglastekniken behövde man göra speciella formar, vilket var väldigt kostsamt. Möblerna blev ett ekonomiskt fiasko men de skulle för alltid inspirera eftervärlden. Ettore skulle också alltid tala väl om Poltronovas grundare Sergio Cammilli för att han vågade genomföra det kostsamma experimentet.

Möblerna ser ut att komma från en annan planet och Ettore ska själv ha uttryckt att serien var ”fullständig galenskap”. Tillsammans med Alberto Fioravanti tog han bilder på möbelserien där de ifrågasätter tillvaron och förklarar i en intervju att ”... möblerna var designade, på ett sätt, för en existens som är medveten om en existentiell katastrof. De var inte designade för en borgerlig familj där alla bara är glada, nöjda och så vidare.”

Vidare säger han om Ultrafragola ”Speglar används främst av kvinnor och kvinnor har en naturlig känsla för förförelse. Vad som inte lyckades och inte sålde var min ständiga strävan att ge en mening åt designen, att ge den en känsla.”

Ettore gick bort år 2007, 90 år gammal, men hans arbete har för alltid förändrat vår syn på design.