Vico Magistretti

Vico Magistretti föddes år 1920 och var en italiensk arkitekt och industridesigner. Han kom från en familj av arkitekter, både hans farfar och far har varit involverade i stora prestigefyllda projekt. År 1939 började Vico Magistretti studera arkitektur vid Polytekniska Universitetet i Milano. För att undvika militärtjänst flyttade Magistretti från Italien till Schweiz i början på 40-talet.

Han studerade och undervisade en del vid universitetet i Lausanne innan han år 1945 återvände till Milano och tog sin examen. Direkt efter examen började Magistretti arbeta på sin fars arkitektbyrå tillsammans med Paolo Chessa. Strax därefter gick fadern bort. Vico Magistretti fortsatte att arbeta inom sin fars firma under hela hans karriär.

Magistretti var en drivande faktor inom italiensk design och anses som en av grundarna till designfenomenet som han själv kallade mirakulöst och som enligt Magistretti själv gjordes möjligt med hjälp av samarbetet mellan arkitekter och tillverkare. Magistretti samarbetade med flertal stora varumärken, där bland Artemide, Cassina, DePadova, FontanaArte, Kartell och Fritz Hansen. Under sin karriär höll Magistretti flertalet föreläsningar vid Royal College of Art i London och fick slutligen det prestigefyllda uppdraget som professor vid både Royal College of Arts i London och the Domus Academy i Milano. Många av hans studenter såg Magistretti som mannen bakom den kanske då mest intressanta moderna rörelsen inom designvärlden. Magistretti har ägnat sig åt både arkitektur och design i form av byggnader, interiör och inredning. Några av hans sista uppdrag var att rita ett hus i Saint Barths i Franska Antillerna samt i Lausanne. År 2005, ett år innan Magistretti gick bort blev han tilldelad specialpriset "Abitare il tempo".

Efter Vico Magistrettis död år 2006 omvandlades hans designstudio till ett museum där besökarna kan skåda hans verk och design.Hans verk finns även att beskåda på museum som MoMA i New York och Victoria & Albert i London. Magistretti vann det prestigefyllda Compasso d'Oro år 1967 för Lampan Eclisse, formgiven för Artemide. År 1979 fick han priset igen för lampan Oluce Atollo Lamp samt för designklassikern Maralunga. Soffan är en ikon i sig och storfavorit hos oss på Nordiska Galleriet.